viktorflyger

Hemma. Jag smakar på ordet och det smakar bra. Hemma som sagt.

I februari kom jag till Auckland. Visste nästan ingenting mer än att jag skulle bo där ända till juni. Jag visste knappt vart jag skulle när jag satte mig i taxin på flygplatsen. Så lite visste jag. Några månader senare åker jag hem full med nya intryck. Vad som har varit bäst kan jag inte svara på. Kanske är det resan på sydön eller Bay of Islands under påsken, kanske är det bara att jag verkligen tog chansen och åkte iväg. För det var långt från självklart. De som känner mig vet ju hur mycket som låg i luften för utbytet. Till slut hade alla bitar fallit på plats, kursvalen löst sig och jag kunde börja njuta av att vara på andra sidan jordklotet. Vädret i Auckland var det bästa i början. Att lämna ett regnigt och blåsigt vinter-Göteborg, för att komma ner i underbar sommar kan bara stavas kontrast. Vande gjorde man sig i alla fall fort. När ni berättade om blåsten och regnet kunde jag skadeglatt berätta om shorts och sol. Efter ett tag byttes rollerna men jag hade slutat lyssna på det då. För en Aucklandhöst är inte samma som en Sverigehöst. Efter höst kommer vinter. När vintern kommer har de inte ens snö. De stackarna har aldrig upplevt en vintervind så kall att inga kläder i världen hjälper. Nä, riktig vinter har dom aldrig skådat. Inte som vi. Jackan jag hade fått låna behövdes bara några ynka veckor under resan på sydön. Resten av tiden tillbringades jacklös. Det kan man vänja sig vid ruggigt fort. Istället var det andra saker jag inte riktigt kunde vänja mig vid lika fort. Som busstrafiken till exempel. Jämfört med Sverige ligger dom långt efter. Opålitliga tidtabeller och allmän flummighet gjorde det ibland till en chansning att åka buss. Ibland kom bussen, ibland inte. Eller att husen inte har någon isolering. Istället är det heltäckningsmatta och kläder på som gäller. Det saknar jag inte heller. Där är Sverige ljusår före. Sverige är framtidens land. Eller? Nä, det handlar snarare om din "approach" för det nya. Att acceptera att allt inte fungerar som i Sverige. Det funkar bara lite annorlunda, och att det bara är att vänja sig. Annars är det bara att åka hem.

Nu är det allvar som gäller. Sommarjobbet har dragit igång och jag har fått tillbaka min lägenhet. Att ha sitt eget igen är skönt. Att dela lägenhet var perfekt. Perfekt så till vida att man automatiskt får nya bekantskaper.

Mersmak av utlandet har jag också fått. Innan hemresan ville jag inte åka hem, hade lätt kunnat tänka mig ett tag till i Auckland. Men det gick inte. Istället får jag försöka röra på mig när jag har slutat skolan och ska börja arbeta på "riktigt". Då kanske den här bloggen vaknar till igen. Ty det här är det sista inlägget för den här gången. Tack alla ni som har följt och kommenterat den. Tack alla ni!