Informationsdagen
Forutom det ni redan har last pa Resdagboken maste jag delge er tva saker till.
Sak 1.
Min skola ligger inte pa campus. Alltsa maste jag aka skolans lilla buss, visserligen gratis, varje dag till och fran skolan. Auckland har sjuka bilkoer pa morgonen. Att aka buss i nastan en halvtimma pa morgonen jamfort med kanske en kvart da det inte ar rusningstrafik kommer inte att vara positivt pa mitt humor. Det bokstavligen kryper i kroppen...
Sak 2.
De ar valdigt stolta over sitt Maoriarv. Salunda visar dom det sa fort tillfalle ges. Alltid. Det forsta inslaget imorse pa informationsdagen var lite folkmusik. Alla larare, saval de med maoribakgrund som dom med annan bakgrund, sjong en folksang. Om vad har jag ingen aning om. Under tiden jag satt och lyssnade kunde jag inte lata bli och tanka pa hur det hade varit i Sverige. Tank er foljande: Forum Humanom helt fullsatt. Fran ingangen kommer alla larare kladda i samiska folkdrakter med instrumenten i hogsta hugg. Framme pa scen borjar lararna jojka och sjunga i stammor. Efter sangen sager Inez eller Annika nagra valkomnande ord pa samiska for att darefter prata svenska. Sa har ar det konstant pa NZ. Ar jag cynisk och bitter eller? Haha.
Ha det bra!
